Det är skillnad på tomte och tomte. Dagens ungdom (till ungdom räknar jag 60-talistgenerationen och uppåt) har vant sig vid en farbror av modell extra trind med vitt skägg och tillhörande röd dräkt. Denna tomtemodell skall härstamma från Förenta staterna, där tomten standardiserades av svenskättade Haddon Sundblom under 1930-talet genom reklam för Coca-Cola.

Den nordiska tomten däremot är liten grå figur, förvisso ofta han även skäggprydd, men mycket modest till sin framtoning. Den svenska tomten sysselsatte sig inte heller med paketutdelning, istället var det vardagens gåvor i form av gårds och djurskötsel som var dess gebit. Som tack för detta var det kutym att ställa ut en skål gröt, redig mat för en redig karl. Förvisso kan man kanske säga att det handlar om något av en indrivningssituation, fick inte tomten någon belöning ställde han till med allsköns jävelskap (bryter ben av kor, svälter hästen etc).

Den amerikanska tomten däremot belönas för sina slädfärder med mjölk och kakor. Någon mer som anar ett mönster?

Just det! Man blir fet men snäll av mjölk och kakor, vresig men flitig av gröt. Lärdomar för livet, det är vad vi på Retrofil ägnar oss åt.

Slutsats: Play it safe som amerikanerna hade sagt, den lysande kompromissen: ställ fram havrekakor, sött men grötigt.